- Energieffektivisering
- Vattenburen värme
- Elvärme
- Radiatorer
- Handdukstorkar
- Golvvärme
Rätt värme i nybyggnation av flerbostadshus
EU-direktivet om byggnaders energiprestanda, EPBD, innefattar bland annat skärpta krav på nya byggnaders energianvändning. De skall vara nära-nollenergibyggnader, dvs. en byggnad som har mycket hög energiprestanda. Den mycket låga mängden energi som krävs bör i mycket hög grad tillföras i form av energi från förnybara energikällor, inklusive energi från förnybara energikällor som produceras på plats eller i närheten. EU-länderna ska se till att alla nya byggnader senast den 31 december 2020 är nära-nollenergibyggnader.
Lågenergihus ställer högre krav på värme- och ventilationslösningen
Ventilationen är väldigt viktig i moderna hus. Det finns i princip två ventilationssystem som används i nya moderna bostäder – mekanisk frånluftsventilation dvs. F-ventilation, och mekanisk från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning dvs. FTX-ventilation. FTX-ventilationen återvinner värmen i luften som förs ut och sprider värmen med tilluft i huset. F-ventilationen är oftast kombinerad med en frånluftsvärmepump, vilken återvinner frånluftens värme in till värmesystemet och det varma bruksvattnet.
Mekanisk frånluftsventilation med frånluftsvärmepump är kostnadseffektiv och en låg investering jämfört med bergvärme och är en lösning som också kan användas i äldre hus och flerbostadshus.
FTX-ventilationen är tekniskt mera krävande. Det är komplicerat att balansera, ljuddämpa och det är även rätt svårt att hålla luftskanalerna och filtren tillräckligt rena, då de kräver rengöring typiskt två gånger per år.
Redan år 2006 var byggnader med frånluftsvärmepumpar bland de mest effektiva värmelösningarna. Nutida frånluftsvärmepumpar har utvecklats vidare och t.ex. värmefaktorn är högre än tidigare och avluftens temperaturer har kunnat sänkas. SABO är en stor svensk bostadsorganisation och statistiken ovanpå baserar på SABO’s mätresultat från flera tusen objekt.
Radiatorer i flerbostadshus
I lågenergihus med hårda energikrav och där effektbehoven är små är Thermopanel typ 10 en bra värmeavgivare. Är effektbehovet t.ex. endast 20W/m2, då behövs endast 320 W i ett litet rum på 16 m2 och då kan en TP 10 vara ett bra val. Thermopanel typ 10 är en slimmad TP radiator med enkel panel och utan konvektionsplåt. En fördel med att välja en radiator med enkel panel är att man kan öka den värmestrålande ytan till att täcka hela fönsterbredden och brösthöjden. Thermopanel typ 10 ger möjlighet till stor radiatoryta och ökar därmed komforten.
Tilluftsdonet Air, som passar till både Purmo och Thermopanel radiatorer, är en idealisk lösning också i nya flerbostadshus med frånluftsvärmepumpar. Tilluftsdonet har utvecklats för att skapa optimal komfort och god luftkvalitet. Air är en dynamisk produkt som kombinerar värme och ventilation för att uppnå en sund boendemiljö. Utifrån undersökningsresultat kan konstateras att både den upplevda termiska komforten och luftkvaliteten kan förbättras med hjälp av nya tilluftsradiatorer.
En tumregel är att göra radiatorvärmen till den primära värmeavgivaren, och installera golvvärme i badrum och andra sekundära, uppvärmda delar, i vilka något högre vattentemperaturer och därmed också något högre golvtemperaturer kan användas. Det är ändamålsenligt att säkerställa att radiatorvärmen är den primära värmeavgivaren i systemet. Det är viktigt att andelen radiatorvärme är tillräckligt stor så att byggnadens innetemperatur kan kontrolleras och styras av de snabbverkande termostatstyrda radiatorerna.
Handdukstork i flerbostadshus
Nila från LVI by Purmo är en kromad liten elhanddukstork som passar i små badrum i flerbostadshus. Nila finns i version med timerfunktion och med en inställningsbar tid på 2 till 8 timmar, det går även att ha Nila konstant på eller av. För större badrum och fler boende i samma lägenhet är den vattenburna Purmo Java handdukstorken ett gott alternativ. Java har mer mellanrum mellan de horisontala rören än många andra torkar, och rymmer därför fler handdukar.
Framtidens drömbostad?
Enligt Mikko Iivonen, Forskings- och utvecklingsansvarig vid Purmo Group, så håller byggandet på att gå åt fel håll. Moderna byggmaterial tål inte fuktighet och byggkonstruktionerna är allt för krävande för att i praktiken uppnå alla krav. Husen skall byggas så täta som möjligt, viket leder till att ventilationssystem skall vara påslagna dygnet runt. Minsta lilla öppning i dessa täta byggnader (det räcker med ett litet tavelhål, där luftspärren går sönder) gör att fukt går igenom. Det leder till lokala stora fuktinjektioner och då kondensen sedan inte kan avdunsta medför detta förr eller senare mögel i dessa byggnader. Det här kan vi bl.a. se då vi renoverar äldre byggnader med nya material och konstruktioner. Bl.a. flertalet skolor rivs idag (en del t.o.m. efter renovering). Husen har blivit alltför känsliga pga. påslagna ventilationssystem. T.ex. om ventilationen är avslagen under veckoslut och sommarlov bildas det mikrobtillväxt i ventilationssystemen, då ventilationssystemen är smutsiga. Då sedan ventilationen slås på igen sprids dessa mikrober till resten av byggnaden.
Iivonens drömbostad är byggd med traditionella byggmaterial och konstruktioner som andas och bostaden har radiatorvärme som ger en levande och icke homogenisk värmeomgivning, eftersom människan njuter av måttliga värmevariationer.