Termisk arkitektur

Termisk arkitektur kan liknas vid det mer bekanta uttrycket ”belysningsarktitektur” eller ”light architecture”. Våra sinnen behöver stimulans för att öka vårt välbefinnande. Precis som belysningsbranschen förstått sig på att stimulera vårt synsinne med olika färger och skiftningar, klart ljus och dämpat, så ger sig värmebranschen med Purmo i spetsen in i samma era för att påverka upplevelsen av värme.

Värmelösningen med radiatorer under fönstren, golvvärme och handdukstorkar i våtutrymmen och entré samt en stor ackumulerande spis och tilluftsdon för friskluft faktiskt blev vårt eget första exempel på termisk arkitektur”

Värmedynamik som utgångspunkt för termisk arkitektur

För att förstå termisk arkitektur är det nödvändigt att först förstå något om värmedynamiken. Den varmare ytan av två olika ytor är alltid den som avger värme. Om du ställer dig barfota på ett golv med golvvärme och din kropps yttemperatur är 34 grader, så måste golvytans yttemperatur överstiga 34 grader för att värma dina fötter. Med golvvärmens låga systemtemperaturer i dagens välisolerade byggnader är detta inte praktiskt möjligt. Men varför känns då golven varma och sköna i badrummet där jag har golvvärme? Antagligen för att även rumstemperaturen där är högre än din annars normala innetemperatur. Och det känns bara bra eftersom man ofta är lättklädd i badrummet och därmed accepterar den högre temperaturen.

Termisk arkitektur handlar om att skapa en känsla av välbehag i hemmet eller byggnaden du vistas i. Det handlar inte om att göra innetemperaturen så jämn som möjligt, utan så lämpligt dynamisk som möjligt. Människans känselsinne för värme fungerar precis som andra sinnen. Våra sinnen behöver stimulans och där har vi inom värmebranschen mycket att lära från till exempel ljusbranschen. Människan är väldigt känslig för små snabba förändringar i temperaturen, och när dessa förändringar sker i lämplig mängd skapas ett sensoriskt välbehag.

Inom vetenskapen pratar man om ”alliesthesia” (Cabanac, 1971) som ett begrepp för detta fenomen. Redan det att man flyttar blicken från en värmande radiator till en kall fönsterruta gör att kroppen känner av en förändring. När människan rör på sig inträffar dessa små, växlande värmeupplevelser, som bidrar till en bättre totalupplevelse. På grund av ingenjörers och byggplanerares strävan efter mer och mer homogena inomhusmiljöer försämras denna upplevelse av värmekomfort. Fenomenet kan därför upplevas effektivare i äldre byggnader. Detta sätter press på värmebranschen för framtidens byggande.

Det är dags att arkitekter och ingenjörer börjar sätta människan i fokus vid värmeplanering, säger Iivonen.

Om du ställer dig barfota på ett golv med golvvärme och din kropps yttemperatur är 34 grader, så måste golvytans yttemperatur överstiga 34 grader för att värma dina fötter.

Purmo vill se människan vid värmeplanering

Purmo  tillhör Purmo Group koncernen, som är Europas ledande tillverkare av värmelösningar: vattenburna radiatorer, vattenburen golvvärme, dekorativa radiatorer, handdukstorkar, elradiatorer och en mängd ventiler, styrsystem och tillbehör. Det handlar inte om att välja det ena värmesättet framför det andra. Vi vill utgå från slutanvändarens behov. Oberoende av om det är en 3-personers familj eller ett kontor med 50 anställda eller ett sjukhus med höga krav på hygien så är det användaren som skall känna sig välmående i byggnaden. Därför går det inte att inleda värmevalet med att välja det ena systemet framför det andra. Särskilt vid nybyggnation bör man gå igenom antalet slutanvändare i byggnaden, tider som dessa vistas i byggnaden, hobbyn, fysik eller andra aktiviteter som kan påverka värmevinster och -förluster. Även tilläggsutrustning som alstrar värme är att beakta.

Mia Högkvist, Project Manager Digitalization, Nordic Region
Mikko Iivonen, M Sc (Tech), Purmo Group