Byta radiatorventil – detta bör du tänka på

Ifall gamla radiatorventiler strular, så börjar man med att kontrollera om ventilen har fastnat. Det gör man genom att trycka hårt på den och då ska den fjädra fram och tillbaka. Om den inte fungerar är det dags att byta ut den. För att byta ventil behöver du tappa ur systemet. Fungerar däremot ventilen kan du byta ut din gamla termostat mot en ny modern och energisnålare, utan att behöva tömma dina element på vatten.

OBS! Allt arbete och utbyte bör utföras av en behörig VVS-installatör!

Radiatorventil

Radiatorventilen består av en termostat och en ventil som ansluts på tilloppet till radiatorn. Termostatdelen känner av rumstemperaturen med en känselkropp, som expanderar eller krymper beroende på rumstemperaturen. Känselkroppen belastar käglan i ventilen, som öppnar eller stänger beroende på rumstemperaturen. Termostatdelen kan fås med begränsning av min- respektive maxtemperatur. Min.temperatur har oftast en begränsning på fem grader för att förhindra frysning. I villor är maxtemperaturen vanligen begränsad till 26°C, medan i större fastigheter är maxtemperaturen oftast omkring 21 till 23°C. Radiatorventilen finns med eller utan möjlighet till förinställning. Då man använder sig av en lös termostatdel med ventil kompletterar man oftast radiatorn med en returventil. Returventilen finns i rakt eller vinklat utförande och gör att man kan stänga av radiatorn mot rörsystemet samt att injusteringen av Kv-värdet också kan göras på returventilen.

Det finns många olika modeller och fabrikat på radiatorventiler och det kan vara svårt att få tag på reservdelar. Det finns numera ROT-insatser för gamla radiatorventiler, så istället för att byta en hel radiatorventil kan man byta ut endast insatsen.

Så här byter du termostat

1. Börja med att kontrollera ventilen genom att skruva bort termostaten och försök trycka in den lilla piggen som reglerar ventilen. När den trycks in stryps vattnet och när termostaten släpper ut piggen släpps det varma vattnet på.
    

2. Försök trycka/dra lätt på piggen med en tång. Om den inte rör sig motionerar du den genom att trycka in i piggen några gånger. Den ska tydligt röra sig några millimeter. Dra inte för hårt i piggen så att den lossnar, då kan ventilen kan börja läcka.
    

3. Om piggen rör sig fungerar ventilen och en ny termostat kan monteras.

   
    

En Delta radiator med ett vackert slottsvred. Slottsventilen används exempelvis i byggnader där man vill bevara den gamla stilen. Ventilen regleras manuellt med slottsvredet. Slottsventilen består av ventil med förinställning och slottsvred, som fungerar som en handratt.

Thermopanel radiator men inbyggt ventilarrangemang

Thermopanel har levererats med inbyggt ventilarrangemang sedan 1969. För utbyte av ventil och termostat på äldre Thermopanel radiatorer, se ventilguiden.

Radiatorkoppel för radiatorer utan inbyggd ventilanslutning

Man kan också ansluta en radiator mot värmesystemet genom att använda sig av ett radiatorkoppel. Ett radiatorkoppel används på radiatorer som inte har inbyggd ventilinsats. Radiatorkoppel anses ge en snabb och flexibel montering och finns i ettrörs - och tvårörsutförande.

Radiatorkopplet består av tre olika delar:

1. Ventildelen, som kompletteras med termostat eller handratt

2. Mellandelen, som anpassas efter radiatorns höjd

3. Koppelunderdelen, som kompletteras med mutter och kona för anslutning mot rörsystemet, finns för koppar-och pexrör

Radiatorernas injustering och tryckfall

Motståndet genom radiatorer och värmestammar ska vara lika stort oavsett var i systemet de är placerade. För att åstadkomma detta monterar man så kallade injusteringsventiler i systemet. Förenklat kan man säga att man stryper flödet på radiatorerna och värmestammarna efter ett beräknat Kv-värde. Ju närmare cirkulationspumpen radiatorerna är placerade, desto mer stryper man dem för att de ska ha samma motstånd över den kretsen som över den radiator som sitter längst bort i systemet.

För att bestämma tryckfallet över en radiator måste man känna till flödet över radiatorn samt vilket Kv-värde (kapacitetsvärde) radiatorventilen har vid fullt öppet läge. För att undvika oljud i systemet önskar man helst ha ett tryckfall som ligger under 8-10 kPa. Beroende på fabrikat har de olika ventiltillverkarna rekommendationer på maximalt tryckfall över ventilerna.

Vanliga frågor och svar (FAQ)

Hur vet man om en radiatorventil på elementet har fastnat?

Du kontrollerar detta genom att skruva bort termostaten och trycka hårt på den lilla piggen som reglerar ventilen. Piggen ska tydligt röra sig några millimeter och fjädra fram och tillbaka. Om den har fastnat kan du försöka motionera den genom att trycka in den några gånger eller trycka och dra lätt med en tång. Dra inte för hårt så att piggen lossnar, eftersom ventilen då kan börja läcka.

Måste man tömma elementen på vatten för att byta termostat eller ventil?

Om själva ventilen fungerar och piggen fjädrar kan du byta ut din gamla termostat mot en ny utan att behöva tömma systemet på vatten. Om ventilen däremot har slutat fungera och hela radiatorventilen måste bytas, då krävs det att systemet tappas ur. Allt arbete och utbyte bör utföras av en behörig VVS-installatör.

Måste man byta ut hela radiatorventilen om den är gammal?

Nej, det är inte alltid nödvändigt. Det finns många olika fabrikat och äldre modeller där reservdelar kan vara svåra att hitta, men numera finns det ROT-insatser för gamla radiatorventiler. Det innebär att du kan byta ut enbart ventilinsatsen i stället för att byta hela ventilhuset.

Hur fungerar en termostat och radiatorventil på ett vattenburet element?

Ventilen ansluts på tilloppet till radiatorn och styrs av termostatdelen. I termostaten finns en känselkropp som expanderar eller krymper utifrån rumstemperaturen och belastar ventilens kägla, vilket öppnar eller stänger vattenflödet. Termostaten kan förses med temperaturspärrar. Minimitemperaturen begränsas oftast till 5 grader för att förhindra frysrisk, medan maxtemperaturen vanligen sätts till 26 grader i villor och cirka 21 till 23 grader i större fastigheter.

Vad är ett radiatorkoppel och när används det?

Ett radiatorkoppel används för att ansluta element som saknar ett inbyggt ventilarrangemang mot värmesystemet, och det ger en snabb och flexibel montering i både ettrörs- och tvårörssystem. Kopplet består av tre delar: en ventildel som kompletteras med termostat eller handratt, en mellandel som anpassas efter radiatorns höjd samt en koppelunderdel med mutter och kona för anslutning mot koppar- eller pexrör.

Vad är en slottsventil och när används ett slottsvred?

En slottsventil används främst i fastigheter där man vill bevara en klassisk eller gammaldags stil, exempelvis tillsammans med sektionsradiatorn Delta. Ventilen består av en ventilkropp med förinställning och ett slottsvred som fungerar som en manuell handratt för reglering av värmen.

Varför gör man en injustering av elementen och vad innebär Kv-värde?

Injustering görs för att motståndet ska bli jämnt fördelat genom alla radiatorer och stammar i hela byggnaden. Man monterar injusteringsventiler och stryper flödet efter ett beräknat Kv-värde. Ju närmare cirkulationspumpen en radiator är placerad, desto mer behöver flödet strypas för att motståndet ska matcha de radiatorer som sitter längst bort i värmesystemet.

Vilket tryckfall bör man sträva efter över en radiatorventil?

För att undvika störande oljud i värmesystemet bör tryckfallet över radiatorventilen helst ligga under 8 till 10 kPa vid fullt öppet läge. För att kunna bestämma det exakta tryckfallet behöver man känna till flödet över radiatorn samt ventilens specifika kapacitetsvärde (Kv-värde).