Dimensionering av oljefyllda elradiatorer

Det finns flera saker som påverkar dimensionering av oljefyllda elradiatorer. Den nödvändiga storleken på en vätskefylld elradiator beror framförallt på två saker; var i Sverige bostaden ligger och hur gammal bostaden är. På kartan här bredvid illustreras de olika temperaturzonerna i Sverige. Eftersom det är kyligare klimat i norra delen av Sverige än i den södra krävs det också högre effekt per kvadratmeter vid uppvärmning.

  1. Radiatorer
  2. Dimensionering
19 maj 2017
banner image - artikel

Direktverkande el - Dimensionering


För ett genomsnittligt hus i nordiskt klimat med standardisolering och en takhöjd på 2,40-2,50 meter är effektbehovet cirka 70-75 W per kvadratmeter golvyta. För att beräkna hur mycket effekt som går åt från andra takhöjder kan du räkna med ett effektbehov på 30 W per kubikmeter. Generellt skall man försöka ha en så bred radiator som möjligt, som täcker fönsterbredden. Detta för att undvika kallras. Sedan kan du spela på höjden och tjockleken på radiatorn.

Tabellerna nedan innehåller tumregler för hur många watt som är rimligt per kvadratmeter beroende på var i Sverige man bor och hur gammalt huset är. Värdena gäller för normal takhöjd, dvs. 2,40–2,50 m. För att beräkna hur mycket effekt som går åt för andra takhöjder kan du räkna med ett effektbehov på 30 W per kubikmeter.

Att tänka på vid dimensionering av en radiator är också att inte nödvändigtvis välja den minsta möjliga som uppfyller tumreglerna. Man bör överväga att ta en storlek större då driftskostnaden är densamma som för en mindre vid samma värmebehov. Skillnaden är att den stora radiatorn kan bidra med mer värme under de kallaste dagarna.

Med den nya termostattekniken så behöver man egentligen inte vara rädd för att överdimensionera effekten från LVI by Purmos elradiatorer. De kommer bara använda den energi som krävs för att hålla rätt rumstemperatur. Så om om luft-luftvärmepumpen ger mer effekt när det är varmare ute, så kommer energiförbrukningen minska på radiatorerna.

Temperaturzon 1


I temperaturzon 1 som är den nordligaste krävs det mest effekt per kvadratmeter. Tabell 1 visar tumreglerna för hur mycket effekt som krävs per kvadratmeter beroende på när bostaden är byggd. Alla dessa värden är för bostäder utan frånluftsventilation. Om bostaden i fråga har detta så är tumregeln i denna temperaturzon att lägga till 25 W per kvadratmeter.

Byggår

Watt per kvadratmeter

Tidigare än 1960    

98

1960-1975    

88

1975-1980    

78

Senare än 1980    

65

Temperaturzon 2


Tabell 2 visar tumreglerna för hur mycket effekt som krävs per kvadratmeter i temperaturzon 2. Alla dessa värden är för bostäder utan frånluftsventilation. Om bostaden i fråga har detta så är tumregeln i denna temperaturzon att lägga till 22 W per kvadratmeter.

Byggår

Watt per kvadratmeter

Tidigare än 1960    

89

1960-1975    

80

1975-1980    

71

Senare än 1980    

59

Temperaturzon 3


Tabell 3 visar tumreglerna för hur mycket effekt som krävs per kvadratmeter i temperaturzon 3. Alla dessa värden är för bostäder utan frånluftsventilation. Om bostaden i fråga har detta så är tumregeln i denna temperaturzon att lägga till 20 W per kvadratmeter.

Byggår

Watt per kvadratmeter

Tidigare än 1960    

84

1960-1975    

76

1975-1980    

67

Senare än 1980    

56

Temperaturzon 4


Tabell 4 visar tumreglerna för hur mycket effekt som krävs per kvadratmeter i temperaturzon 4. Alla dessa värden är för bostäder utan frånluftsventilation. Om bostaden i fråga har detta så är tumregeln i denna temperaturzon att lägga till 18 W per kvadratmeter.

Byggår

Watt per kvadratmeter

Tidigare än 1960    

72

1960-1975    

65

1975-1980    

58

Senare än 1980    

48

Att tänka på vid dimensionering av radiator


Det finns vissa situationer då en vätskefylld elradiator är extra lämplig gentemot andra alternativ. Ett exempel är vid en utbyggnation. Den ursprungliga bostaden kanske har ett vattenburet system vilket innebär att det måste dras nya rör. För att undvika detta kan elradiatorer placeras i nybyggnationen.

I vissa fall finns det inga andra uppvärmningsalternativ, till exempel i många sommarstugor. Det är dyrt att installera geovärme, och fjärrvärme används bara i tätbebyggda områden. Att använda biobränsle kräver en panna och är därför svårt att installera efter att bostaden är färdigställd. Pannan kräver också ett visst underhåll i form av sotning. I det här fallet är en elradiator den perfekta lösningen, förutsatt att sommarstugan har elektricitet.

Det kan också vara så att en bostad behöver komplementvärme under årets kallaste dagar. En elradiator är flexibel, dvs. du får värmen där du vill ha den, och konsumerar ingen el då den är avstängd, den erbjuder därför ett kostnadseffektivt komplement till det befintliga värmesystemet.

Att elradiatorn är ett bra komplement för att höja komforten i passivhus har även påvisats i tester som genomförts och presenterats på bl.a. Passivhuskonferensen i Göteborg.