- Bättre integration
- Våra lösningar
- Energieffektivisering
VVS-systemens roll i det reviderade direktivet om byggnaders energiprestanda
Direktivet om byggnaders energiprestanda
Den första versionen av direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) publicerades 2002 (2). Direktivet omarbetades 2010(3) och en reviderad version publicerades 2018(4). I december 2021 föreslog EU-kommissionen ytterligare en revidering för att återspegla Europas senaste ambitioner att nå EU:s mål för gröna given. Detta godkändes av Europaparlamentet i mitten av mars. Några viktiga uppdateringar jämfört med det nuvarande direktivet är:
– Från och med 2028 kommer byggnader med nollutsläpp (zero-emission buildings, ZEB) att bli standarden för nya byggnader, till skillnad från den nuvarande normen för nära nollenergibyggnader (nearly-zero energy buidlings, NZEB).
– Minimistandarder för energiprestanda kommer att införas, med början i de byggnader som presterar sämst. Bostäder skulle behöva uppnå EPC klass E senast år 2030 och klass D senast 2033. Bostäder och offentliga byggnader måste uppnå samma klasser senast år 2027 respektive 2030.
– Byggrenoveringspass kommer att införas, vilket ger en stegvis färdplan för byggnader för att nå nettonollutsläpp till år 2050.
– Nationella regeringar måste införa en långsiktig renoveringsstrategi för att minska koldioxidutsläppen i sitt nationella byggbestånd fram till år 2050.
– Energicertifikat (EPC:er) har en annan giltighet. EPC:er i klass C och högre gäller i 10 år. EPC:er av lägre klass (D-G) kommer att utfärdas för endast 5 år.
Energiprestanda för EU:s byggnadsbestånd
Det slutliga beslutet om det reviderade direktivet om byggnaders energiprestanda kommer att fattas först senare i år. Det är dock högst troligt att dessa uppdateringar kommer att implementeras i lagar och förordningar i EU:s medlemsstater under loppet av 2024 - 2025. Övergången från NZEB till ZEB innebär en ökning av hållbarheten för Europas fastigheter. Detta kräver ett minskat energibehov i byggnaderna, men även minskad energiförbrukning för de boende. För det återstående energibehovet måste förnybara källor användas och, om möjligt, genereras på plats.
Dessutom kräver ambitionen att bostadshusen ska uppnå minst klass D år 2033 större renoveringsinsatser jämfört med det tidigare förslaget, där ett genomsnitt – inte ett minimum – av klass D räckte.
VVS-lösningarnas roll
Många faktorer spelar en roll i en byggnads energiförbrukning – från byggnadens struktur och isoleringsnivå till belysning, teknik och apparater. Alla dessa delar spelar faktiskt roll. Men eftersom uppvärmning, kyla och varmvatten står för upp till 80 % av den energi vi använder(5) är rätt VVS-lösningar av avgörande betydelse.
Optimerad energibesparingspotential
Ett fokus på energieffektivitet med avseende på VVS-systemet ger flera fördelar. Naturligtvis kommer det i första hand att bidra till att minska utsläppen av växthusgaser och generera avsevärda besparingar på elräkningen. Men det säkerställer också förbättrad boendekomfort och ökat fastighetsvärde.
Men för att dra nytta av alla dessa fördelar och optimera energibesparingspotentialen är det viktigt att byggnaden och VVS-systemtekniken betraktas som en helhet. Ett lågtempererat värmesystem är exempelvis ett bra sätt att minska energianvändningen. Men för bästa resultat bör byggnaden ändå isoleras ordentligt. Ett lågtempererat värmesystem kan även installeras i en dåligt isolerad byggnad, men det kräver en högre radiatoreffekt och därmed högre energianvändning för att garantera inomhusklimatkomfort.
Kundanpassade lösningar
För att nå de mål som anges i det reviderade direktivet om energiprestanda för byggnader, är det uppenbart att det krävs rätt VVS-produkter som är lämpade för och anpassade till den aktuella byggnaden. Först då är det möjligt att uppnå ett effektivt, hållbart och ekologiskt ansvarsfullt resultat.Det är därför vi på Purmo erbjuder ett så komplett utbud av komfortlösningar för inomhusklimat. Med allt från moderna panelradiatorer, elradiatorer, konvektorer och strålningsvärme- och kylsystem till radiatorventiler och användarvänliga termostater bidrar varje komponent till ett bättre resultat när den är skräddarsydd för den byggnad den är installerad i, dess storlek och placering.
Källor:
1. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/ALL/;ELX_SESSIONID=FZMjThLLzfxmmMCQGp2Y1s2d3TjwtD8QS3pqdkhXZbwqGwlgY9KN!2064651424?uri=CELEX:32010L0031
2. https://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2003:001:0065:0071:EN:PDF
3. https://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2010:153:0013:0035:EN:PDF
4. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=uriserv:OJ.L_.2018.156.01.0075.01.ENG
5. https://energy.ec.europa.eu/topics/energy-efficiency/energy-efficient-buildings/energy-performance-buildings-directive_en